Inventeringsexkursion den 2 juni
2007, med syfte att hitta stor låsbräken, Botrychium
virginianum
Kl 10.00 samlades 8
deltagare vid Västlands kyrka i Tierps kommun. Vädret
var perfekt, med molnfri himmel och omkring 20-gradig
värme. Som ledare fungerade Peter Ståhl, som inventerade
arten i slutet av 1980-talet och hade med sig sina
anteckningar från den tiden. Vi startade i ekonomiska
kartbladet 13H1i, ett stycke norr om Trusksjön.
Lyckligtvis hittades arten så snart vi klivit in på ett
omkring 12 år gammalt hygge, där marken var fuktig och
floran rik med ormbär och vårärt bl a. Vi fann 50
exemplar i flera grupper, svåra att upptäcka bland
piprörets blad, vissna såväl som spirande. Piprör är en
nästan obligatorisk följeart till stor låsbräken. Ett
närbeläget hygge, ungefär lika gammalt, gav en ny lokal,
med 1 stort fertilt exemplar och 6 sterila. Också här
var floran artrik, med tvåblad, underviol, skogsvicker
och vårärt bl a. Efter dessa trevliga upplevelser var
det lagom för en välsmakande lunchmåltid i det gröna.
Nästa hygge som genomsöktes saknade (?) stor låsbräken.
Hyggena är generellt svårforcerade, med gropar, vissa
fyllda av vatten, ris och stenar utöver de växande
träden.
Nu for vi över Dalälven
till trakten N om Storfjärden, på gränsen mellan
kartbladen 13H2h och 13H3h. Här sökte vi efter ett par
äldre lokaler i uppvuxen skog men lyckades inte hitta
någon stor låsbräken, trots att fältskiktet var rikt och
innehöll lämpliga följearter. Vi njöt ändå av den
frodiga kalkbarrskogsvegetationen - och av att det här
var betydligt enklare att gå än på de halvgamla hyggena.
Det sista nedslaget för dagen resulterade ett glädjande
återfynd av stor låsbräken i en uppvuxen skog, 12
exemplar varav ett fertilt. Här dominerade piprör bland
följearterna, åtföljda av vitsippa, liljekonvalj, blåbär
och vårärt.
Exkursionen får betecknas
som lyckad och tanken att stötta upp
floraväktarverksamheten när det gäller "svåra" arter med
den här sortens aktivitet har uppenbart fog för sig.
Låsbräkenbilden föreställer ett fertilt
exemplar. Inte världens bästa bild men den visar i alla
fall tydligt hur växten tar sig ut.
Kerstin Frostberg
